Molly har inte visat några som helst tecken på att något skulle vara fel och det är jag väldigt glad för.

 Jag har hunnit tvätta några maskiner tvätt igen och nästan all tvätt är torr och inlagd i garderoben igen. Skönt när det är gjort.
 Köttfärslimpan är gjord och instoppad i ugnen och nu luktar det middag här hemma och magen kurrar.

 Kimmie - Det är ok att du inte vill göra det nu. Gör det när du känner och vill eller hoppa över det.

Mollan hon somnade och sov lugnt och har inte haft några huvudskakningar sen i går.

Fortfarande är vi ju helt oförstående och känner oro. Eftersom de på djursjukhuset inte tyckte att vi behövde komma in så tror de väl inte att det är något farligt och hon är ju som vanligt både nu och då.
"Vår" veterinär har semester och är tillbaka den 8:de så då ska vi ringa och prata med honom. OM inget annat händer för då får det bli veterinärbesök innan dess.

 Idag ska vi bara vara, slöa och slappa. Jag har tvättat en maskin i natt som jag hängt ut och snart är andra maskinen klar och ska ut. P tänkte klippa gräset så snart det torkat efter kvällens fukta. Sååå lite arbete blir ju gjort här hemma men det är två måsten. Gräset är högt som attan efter allt regnande och tvättberget är ganska stort. Jag har ju väntat på solen så att jag kan torka det ute och idag är solen här och den är så välkommen.

 Nini - Helt ok att du inte vill. Sköt om dig vännen.

 För ca 2½ timme sedan låg Molly bredvid mig och sov lugnt. Hon sträcker på sig och börjar skaka. Jag trodde hon drömde så jag klappade henne lite lugnande på sidan som jag brukar göra (vet inte varför jag gör det egentligen men har alltid gjort så) men hon slutade inte skaka. Det var bara huvudet som skakade... om ni tänker er hur man ser ut då man skaka "ja" med huvudet, så där upp och ner. Så såg det ut och med en ganska snabb takt... väldigt obehagligt.
Hon var fullt kontaktbar. Hon gick själv utan att skaka i resten av kroppen och hon viftade på svansen. Gick till barnen som klappade henne lugnande och sen ville hon gå ut. Väl ute så slutade hon skaka efter en liten liten stund och vi trodde att det kanske var så att hon "fått en nerv ikläm", så där som man själv kan få.
Hon busade som vanligt ute en stund och sen gick vi in igen och trodde det var över... efter ett tag inne så började det igen och när hon kom ut slutade det.
Nu var vi (och är) väldigt oroliga och P ringde till djursjukhuset i grannkommunen. Där sa de att det kunde vara epilepsi... jag var tveksam eftersom hunden mina föräldra hade då jag var tonåring hade det och det var inte alls samma och vännernas hund hade det då hon levde ... men det fanns visst olika sorter... Medan P pratar så börjar hon igen och nu går hon själv till dörren och ville ut och ute blev allt bra och hon ville busa med bollen.
Det rådet vi fick på djursjukhuset var att ta in henne i ett mörkt och lugnt rum om det händer igen....

 Det händer då och då men inte alls lika mycket som innan... hon sover lugnt, andas som vanligt och så fort hon rör sig så skakar hon lite på huvudet och sen går det över. Hon blir inte stel eller krampar, hon faller inte omkull och hon ser ut som vanligt bara det att huvudet skakar på ett obehagligt sätt...

Vad är det som sker egentligen?? Bara så där plötsligt, kan det vara epilepsi, kan man få det bara så där utan något speciellt?
Många frågor surrar i huvudet på mig. Jag mår illa av oro och just nu känns det inte som om jag klarar så mycket mer.