Dropin Hood och letat "pilar" i häcken. det kliar bra på armarna nu både av knott och tujahäcken.

 När vi håller på som mest och spela så hör vi världens flaskskrammel inne hos grannen (den tjuvsurfande grannen). Lät som om de hade ställt hundratalet flaskor på plastbordet och som de sen drog fram.

Efter ett tag hör vi en stämma som inte hör hemma där inne som frågar om du kan stå upp och är du vaken.

Grannen han har trillat och det var flaskor som stått på bordet han trillade på/mot som vi hörde och att ambulansen fått komma, honom har vi inte alls hört.
Vi hör hur frun pratar med dem en massa och pratar sedan om att hon vill ha hjälp och då tyckte vi att nu får vi gå in för vi ville inte höra mer av samtalet... kändes så ofint att lyssna, som om vi tjuvlyssnade fast vi inte gjorde det, men vad ska man göra när de talar högt och allt hörs. Vi gjorde verkligen allt för att inte lyssna, fortsatte vårt spel och så men det hjälpte inte.

Jag hoppas att han inte är allvarligt skadad och att barnen hade hunnit somna.

 Nu ska jag logga ut för idag och titta lite på tv innan sängen kallar.

 

Kimmie

22 juni 2009 10:14

Ibland kan man inte rå för att man hör saker som inte är riktade åt en själv. Hoppas det går bra för grannen.

http://kimmietid.blogspot.com

 

-Nena-

22 juni 2009 12:42

Kimmie - Nej det var sp tyst allt annat mkring oss och de är inte speciellt tystlåtna annars hheller men då brukar vi inte förstå vad de pratar om.

Hoppas också att allt blir bra där inne speciellt för barnens skull...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Ja äntligen har maken startat sin semester.En vecka för sent men nu är den äntligen här och det är såååå skönt.Ja jag går ju hemma hela dagarna men det är ändå något speciellt när P startar sin semester.   Så nu tar jag riktigt blogguppehåll i a...

Idag har det varit varmt, riktig sommarvärme. Har mest bara slappat och inte gjort någon större nytta mer än var och handlade lite mat när maken kommit hem. Fick lämna in min älskade mobil också =( Ha ha nu låter jag ju nästan som dottern eller n...